Igår stickade jag färdigt det jag skrev om
igår och fick spänna upp (blocka) det. När jag började sticka för X antal år sedan, då tyckte jag att det här med att blocka var totalt onödigt. Men nu finner jag en viss ro i proceduren. För mig signalerar det att arbetet är färdigt och avslutat. Jag kan reflektera över vad som gick bra eller dåligt. Är det något jag skulle vilja ändra i mönstret? Var det rätt materialval.?
Just nu är jag helt insnöad på
filtmakeriets (bilden är lånad av dem) garn, både en och två trådigt. Det är så fint, så mycket hantverk bakom och kärlek till ullen. Ull är verkligen ett fantastiskt material, synd att kunskapen om det och förståelsen för det försvinner mer och mer. Men det finns en del tappra människor därute som går i bräschen för ullens sak.
Eder Fru W!
2 kommentarer:
Härligt mönster det blev. Duktig du är. Blev som knoppande vårblommor eller som en inte utslagen vallmo. Gillade hålmönstret imellan, det ramade in fint. vad ska du ha det till??
Så sirligt och sällsamt mönstret blev. Det skulle jag gärna sticka. Och ja, visst kan några garnnystan i vackra fräger kännas nästan som att få äta maränger en varm sommardag...
Hälsningar från mig
Skicka en kommentar