Skolsystemet!

För att ni ska förstå flickornas situation, dem vi arbetade med, så måste ni få en inblick i deras skolsystem.

I Sverige har vi grundskolan och Tanzanias motsvarighet är secondary school. Det finns ingen skolplikt, utan det är helt upp till föräldrarnas godtycke om barnen ska få en utbildning eller inte. Nu har staten jobbat på att sprida kunskap om vikten av utbildning och vad jag uppfattade lyckats ganska bra. 

Efter secondary school finns högre utbildningar, men det kräver väldigt mycket pengar. När då 80 % av befolkningen lever på mindre än 1 dollar om dagen, alltså mindre än ca 7 kronor, blir det svårt att finansiera en högre utbildning.

Något som befolkningen strävar efter är att få en statlig anställning, för det ger en viss form av trygghet. Men för att få det så måste man ha tagit sin examen i secondary school. Annars har landet en starkt uppbyggd kultur runt egna företag. Tex är varje taxi chaufför egen företagare, det finns ingen grundlön från ett företag utan dem är helt beroende av körningarna dem får under dagen. Likaså för alla hantverkare (=Fundi; på swahili) sömmerskor och säljare.

Tanzania har under många år varit intresserade av den svenska folkhögskolan och har byggt upp en motsvarighet till det. Här får eleverna lära sig olika hantverksyrken, elektriker, snickare, sömnad och jordbruk. Västerbergs folkhögskola som jag varit elev vid och Njombe FDC är vänskolor och har ett utbyte med varandra. Ett utbyte som jag skulle önska kunde vara lite mer utvecklat från Sveriges sida. Det finns så otroligt mycket att göra. Det formligen skriker i huvudet av olika idéer. Men jag kan inte göra allt och definitivt inte själv.

Tillbaka till flickorna nu. Har du blivit gravid blir du avstängd från skolan och där försvinner också din möjlighet till utbildning. Nu är detta ett enormt växande problem i Tanzania, unga flickor som blir gravida och ingen möjlighet att försörja sig. Därför startade man The Mama project. Som delvis finansieras med svenska pengar. 
Här får flickorna en möjlighet att utbilda sig till ett yrke, dem får kunskap i hur man tar hand om och sköter ett barn. Första omgången mammor gick ett år på skolan, men kritiken då va att det var för kort tid. Så nu ligger utbildningen på 2 år. Mama projectet är fem år gammalt och finns på tre skolor i Tanzania. Men behovet är enormt, önskan nu är starta upp på ytterligare 6 skolor. Så totalt 9 skolor. Men det saknas pengar. Ganska små summor är det som saknas, minns inte den exakta summan nu men ska se om jag kan ta fram den igen.

Nu vill jag att ni ska förstå att dessa graviditer inte alltid är frivilliga. För det första finns ingen sexualupplysning och man vet inte som ung hur ett barn blir till. För att man pratar helt enkelt inte om sånt.
För det andra är det väldigt ofta våldtäkter inblandade. Som ett exempel vill jag delge er en av flickornas historia, en alltför vanlig historia. Jag vill inte delge er hennes namn utan kommer bara att skriva W (från fru W)

W´s pappa dör när hon är småbarns åren, hennes mamma blir då ensam tvungen att försörja W och hennes bror. Dem har ett tufft liv och mamman dör när W är i 8 års åldern. En moster kliver då in och tar hand om barnen, vilket i sig säkert är välmenat. Tills W har vuxit upp lite och mosterns man bestämmer sig för att hon är lovligt byte. W blir gravid, och mannen talar om för henne att om hon berättar vem pappan är så dödar han henne och barnet. W rymmer. Hon kommer till en närliggande stad och får anställning som piga. Här får hon husrum och mat och en mindre summa pengar, mot att hon arbetar. Barnet kommer och arbetsgivaren vägrar betala W, då hon anser att dem snyltar på henne. W får komma
till skolan och leva där. Men tyvärr blir hennes son sjuk i malaria och går bort.

Väldigt vanligt är även att lärare anser sig ha rätt till sex från flickorna i skolan.

Jag tror jag lämnar er en stund här nu..... men jag återkommer med mer om hur flickorna bor på skolan snart.
Ni får jättegärna lämna kommentarer här i bloggen och dela med er till andra. Eftersom vi gör det här helt utifrån våra egna pengar behöver vi all hjälp vi kan få med att sprida vårt arbete.

Eder Fru W!