Paus!

Att komma hem till sin egen verklighet och landa, tar väldigt mycket på energin. Även att delge andra sin upplevelser från resan, det är inte bara här i bloggen som jag berättar utan det det ställs väldigt mycket frågor i privata livet.
Så de senaste dagarna har jag behövt få vara ifred med mina tankar. Få rensa och sortera i mitt inre. Vart står jag nu, hur går jag vidare, vad vill jag dela med mig och vad behåller jag för mig själv. En del av erfarenheterna är högst personliga och dem behåller jag privata. Säkert skiner dem igenom men inte ordagrant och så vill jag behålla det.
Att få pausa sig själv och reflektera över upplevelserna är otroligt nyttigt. Det är så vansinnigt enkelt att rusa på i livet. Att sakta men säkert glömma känslorna.

Nu har jag hållit två små föreläsningar på skolan jag studerar vid. Väldigt nyttigt, att möta människor med blandade erfarenheter även här hemma och få svara på alla möjliga sorters frågor.

Men nu till hur flickorna bor på skolan.


Om ni tänker er en betong bunker på ca 2x2 meter. Det finns en ytterdörr och två smala fönster. Där ställer vi in två stycken våningssängar.

Och 8 personer.

I varje säng låg en mamma och ett barn.

 Det här är gården utanför rummen och barnens lekyta.

Det byggdes ett sidohus som barnen skulle kunna vara i om det regnar, dem har enorma regnperioder, för att det inte ska bli lerigt inne i sovrummen. Det enda som finns i detta rum är spjälsängar ståendes utmed väggarna. Inte en leksak så långt ögat kan nå. 

Här lagades all mat till barnen, mammorna fick äta skolans mat men barnens lagade dem själva. Här värmde dem även vatten så att jag och Renée kunde duscha. Varje kväll kom dem till vårt lilla hus  med två tio liters hinkar varmt vatten och vi tvättade oss med hjälp av en skopa och hälla vattnet över oss.

Man blir väldigt ödmjuk och inser att det inte är viktigt att barnen har egna sovrum här hemma. Att 500 leksaker inte gör oss lyckligare. Är du olycklig på jobbet- jamen gör en förändring då! Vi har inga ursäkter!

Lycka kommer inifrån och kvalité är tid tillsammans. Jag kontrollerar mitt liv och skapar det som jag vill.

Eder Fru W!