Jag är jag!

Under några månader nu har jag ramlat över olika bloggar och diverse andra hemsidor som diskuterar barn. Den diskussion jag följt med nyfikenhet är hur pojkar leker med bilar och flickor med dockor. Eller att man ska inte ändra på det som är "naturligt". Pojkar är blå och flickor är rosa.

Personligen blir jag bara trött. Nu är jag visserligen bara mamma åt tre pojkar. Men dem är tre olika pojkar. Ingen av dem är blå.

Min äldsta som är 7 år älskar grönt, har Eric Saade som idol, klär sig helst i skinnjacka och solglasögon. Han sitter gärna i timmar och pysslar med pärlplattor, ritar, lär sig bokstäver och siffror.

Mellersta som är 5½ år älskar svart, han är ett yrväder som inte kan sitta still i mer än fem minuter. Han tycker om fysisk aktivitet och är väldigt social. Han har frågat mig om jag kan lära honom att sticka och virka, vilket vi har tränat lite på. På förskolan väver han en sån liten bordsväv. Han är den som visat störst intresse för vad jag pysslar med.

Yngsta sonen som blir 3 år om en vecka, älskar rosa och har ett enormt musikintresse. Han har ett trumset och en gitarr som han spelar på dagligen. För ett år sedan var vi på en loppis där han hittade en ljuslila dockvagn. Vi insåg att han skulle inte lämna den i butiken frivilligt så vi köpte den. När den skulle lastas in i bilen fick vi bända upp hans fingrar för att han skulle släppa vagnen. Han grät hela vägen hem för att vagnen stod bakom honom i bilen. Väl hemma så är han överlycklig igen. Efter det har han köpt en egen docka som han döpt till Isabell och kallar för bebisen. Nu har det gått ett år och han leker fortfarande med både vagn och docka. Han sover med Isabell på nätterna och är väldigt mån om henne.

Jag försöker uppmuntra mina barn i deras specifika intressen för att dem är individer inte för att dem är pojkar. Sen om dem föredrar blått eller rosa så spelar det ingen roll. Jag försöker att inte haka upp mig på könsroller, men jag motarbetar det inte heller.

Vi är olika helt enkelt!

Nu ska jag gå och sy lite dockkläder som yngste sonen ska få i födelsedags present. Hoppas ni alla får en fantastisk dag!
  
Eder Fru W!

Ofrivillig bloggpaus!

Efter att ha tagit hand om min magsjuka familj, har jag nu själv blivit drabbad. Jag ligger hopkrupen i soffan, tycker synd om mig själv och försöker sticka en maska eller två. Går inte så jättebra! Men jag återkommer så snart styrkan är tillbaka.

Ta hand om er,
Eder Fru W!

Chokladmuffins på kafferepet!

Har haft förkylda barn hemma hela veckan. Idag kände jag att dem behövde muntras upp lite. Frustrationen över att inte aktivera sig lika mycket fysiskt som dem brukar börjar märkas om vi säger så..... Så minstingen, som snart blir hela tre år, och jag bakade muffins. Han älskar att hjälpa till i köket, så jag försöker uppmuntra så mkt jag kan.
Han kryddar, rör i grytor och hackar grönsaker i quick chefen (inte med kniv riktigt än). Bäst är det när han får ha förkläde och improvisera precis hur han vill.  Funderar över om han ska få en bok när han fyller år, där vi kan skriva in recept han hjälpt till att laga/baka under sin barndom. Blandat med bilder på honom i full action så att säga.

Men åter till muffisen! Ett fint litet kafferep, som mest bestod av varm drickchoklad, blev det.
De äldre bröderna uppskattade bakverken och det blev bara några smulor kvar.
 

Grytor fungerar även bra som trummor. Här har han äntligen bestämt sig för vilka som gav bäst ljudet. Han plockade in och ut ganska många ur skåpet. Sen rev han av ett häftigt solo!

Muffins 12 stora:
3 ägg
2 dl socker
50g smält smör
1 dl mjölk
2½ dl vetemjöl
1 tsk vaniljpulver
1½ tsk bakpulver
1 dl kakao

 Vispa samman ägg och socker, blanda torra ingredienser i en separat skål.  Vänd ned allt i äggsmeten. Häll i mölk och smör. Fördela i 12 stora muffinsformar, i botten av dessa hade jag lagt bitar av torkade aprikoser. Jag kokade upp vatten och la i 6-8 aprikoser (torkade) lät dem ligga en stund. Sedan hackades dem och fördelades i botten av formarna. Ytterst valfritt naturligtvis.
Grädda i ugnen 15 min i 200 grader, sänk sedan till 175 grader och ytterligare  8-10 min i ugnen.

Eder Fru W!

Plötsligt föll poletten ned!

Dagarna innan min resa till Tanzania så befann jag mig i London. Tog då dessa bilder, den översta är ett tak över en busstation. Dem andra bilderna är från Victoria & Albert Museum och är träsnitt. Dessa bilder har funnits där i bakhuvudet sen dess. Har inte riktigt vetat hur jag ska tolka dem. Men nu vet jag, poletten trillade ned. Ni får se snart! Textilt blir det i alla fall.

Eder Fru W!

Att få gunga!

Jag minns att min farmor hade en gungstol med en virkad filt av mormorsruter när jag var barn. Hur många av oss har inte sådana minnen. 

Jag har länge letat efter en gungstol när jag är på loppisar. Jag vill sitta i den och virka mina mormorsrutor eller läsa en bra bok/tidning. Men ofta tycker jag att priset överstiger skicket på gungstolen.  Så det har aldrig blivit någon. Men häromdagen slank jag in på ikea för att (som alla andra) köpa värmeljus. Där stod en nyhet och jag tycker den är riktigt snygg. Personligen skulle jag vilja måla om den, men färgen är inte det viktiga. 2 st skulle jag kunna tänka mig som fåtöljer i vardagsrummet.

Men nu går det totalt emot min ambition att inte köpa nya möbler utan bara handla i andra hand.  Så det lär inte bli en affär för ikea av mig. Min jakt får fortsätta..... två stycken likadana teakfåtöljer vore inte helt fel det heller.

                                                   (Bildens ursprung okänt)

Ungefär som dessa vore kanon. Jag får nog leta ett tag...... 

Ha en fantastisk kväll alla rara och söta!
Eder Fru W!

Efterlysning!

Exalterad av de fantastiska garnet fick Fru W hjärnsläpp igår och förlorade 20 små gula öglor (läs maskor). Någon som kan lämna upplysningar om vart dem befinner sig belönas med hittelön i form av kramar. Senast öglorna sågs bar dem en senapsgul färg i storlek 5,5 men uppfattas nog som en 4,5.
Har du sett dessa?

Eder Fru W!

Gult är verkligen inte fult!

En tröja är klar och väntar på att monteras.  Igår införskaffades ett nytt garn, nytt för mig i alla fall,  det är helt himmelskt att sticka med. Så idag har jag krypit ned i soffan, lagt den nya loppisfyndade yllefilten över benen, raggsockorna är på, jag bara stickar och njuter av alla fina gula nyanser.

 Eder Fru W!