I Pettsons värld!

Jag vill leva i Pettsons värld. där allting lyser av kärlek och färger, där dygnet har sin egen rytm och med den ständige frågvise följeslagaren Findus. Att få i frågasätta normerna i vårt samhlle, leva efter vår egen klocka och inte låta stressen äta upp mig.

Jag är på väg, mina barn är mina Findusar. Min make den trygga punkten och gården är vår färg.

Allt kan inte lösas på ett bräde, men man måste få drömma, planera och plantera. Arbeta för ett mål!

Vi har grävt upp landet som växt igen eller snarare vi har påbörjat grävandet, hämtat hästskit hos grannen och genom ombud fått två äppelträd inköpta. Planerat vart dem ska stå och vart potatislandet ska vara. Hört rykten om att det ska finnas bäcköring i bäcken som flyter förbi i hörnet av vår trädgård.  Hittat stängsel i skogskanten som blir perfekt till hönshuset och stolpar finns det överallt på denna gård. Men framförallt har vi varit tillsammans och suttit i det torra gräset och njutit av att se barnen flyga fram över hagen.

Nu ska det lagas middag och imorgon är en ny dag med nya möjligheter.
Eder FruW!

Trädgårdsrunda!

Idag är jag hemma med en sjuk son, vilket gav mig tillfälle att gå en liten runda i trädgården. Snön har äntligen börjat smälta och våren är här nu. Eftersom det är vårt första år i huset så vet vi inte vad som gömt sig under snön.

Hitills har jag hittat 6 rödvinbärsbuskar, 3 svarta vinbär, älskar att dra fingrarna över svartavinbärens grenar, doftar ljuvligt.

2 krusbärsbuskar, rabarberknölar som kikar fram ur jorden och lovar goda smakupplevelser i sommar. En liten ynklig persiljekvist som kämpat sig igenom vintern.

En fröken Tessie som anser at torra rabarberstjälkar i från fjol var goda att knapra på.

Den vackra blå bänken som följt mig genom livet i snart tio år har fett en given plats.

 

sonen som har sin mammas samlargener

 

 

Eder FruW!

Ett brev på posten!

Ibland är det så otroligt mycket roligare än vanligt att få post i brevlådan. Där ibland dem vanliga räkningarna och reklamutskicken så låg ett rött paket. Det alldeles lyste om de röda pappret och hjärtat börjar på en gång skena.

När jag sen slitit upp pappret (ja jag är som ett barn på julafton) så sprids en lyckokänsla genom kroppen. Så mycket fint!

Min vårpresent till mig själv, Ska välja ut några godbitar och visa er senare. Planera för garn och färger.

 Den gula baddräkten är vansinnigt snygg!

Stickning när den är som snyggast!!
Eder FruW

SnuggleWave Cardigan

Inte riktigt färdig, men nästan!

Enbart stickad i restgarner av grånyanser, rätstickning med förkortade varv och avslutad med en I-cord kant. Saknas gör tre turkosa knappar. Sömmarna under ärmarna ska självklart sys ihop och sen har jag gömt alla lösa garnändar inuti koftan så ni ska slippa se dem.
 Jag har stickat på 3,5 mm och tröjan är i storlek 1-2 år. Har tyvärr ingen sån liten här hemma, så vem vet vart denna hamnar i framtiden.

På en modell nära dig i framtiden!
Eder FruW!

Vårstäda!

En enorm lust att vårstäda har krypit över mig! Fräscha upp, ut med gammalt och kanske inte in med nytt. Men bara ha kvar sådant som faktiskt används. Nu pratar jag inte om min garderob eller mitt hem, utan min blogg. Strukturera och förenkla! Låta solen skina och ljuset flöda. Det ska nog få sorteras här under ett tag och förhoppningsvis så blir resultatet lite friskare.

Om det är någon som har nå trevliga tips får ni gärna dela med er. Jag är en komplett idiot när det gäller programering, trots blogspots enkelhet.

Jag skulle vilja ha en bild som fungerade som etikett i sidan, tex recept och så klickas det på bilden och alla mina inlägg med etikett recept dyker upp. Är det nån som vet hur man gör? Kanske skulle gå en kurs!!

Nu ska jag iaf njuta av att den riktiga våren är på väg, solen skiner och stickorna går varma.
Ha en fantastisk dag
Eder FruW!

Att bo trångt!

Vi har nyligen flyttat till ett litet hus långt ute på landet.Ni som har läst min lilla blogg ett  tag vet redan det. Men för er nyinkomna läsare så berättar jag nu!

Ett litet hus som sagt. Minns fortfarande minen på min svägerska när hon frågade hur många sovrum huset hade och jag svarade -Ett!

Hon stirrade länge på mig.

Vi är endå fem personer som bor här, så ett sovrum. Hur tänkte vi där!?

Jo så här! En sak jag lärde mig i Tanzania var att ytan är inte viktig. När dem bodde 8 personer på 5 kvm och mådde bra för dem hade en säng att sova i. Om jag då bor i ett hus som är 90 kvm och vi är 5 personer, är inte det helt fantastiskt. Jag får vara nära min familj och vi har alla ett litet utrymme som är vårt privata. jag skaffade inte barn för att stoppa in dem i varsitt rum utom synhåll. Nu spenderar vi väldigt mycket tid tillsammans i köket, vi pratar, skrattar, grälar, spelar spel, lagar mat och bara finns. För vet ni... vi är en familj och det är de viktiga, inte ytan!!

Igår fick vi el och vattenräkningen för vår första tid här och den har sjunkit tll hälften. Förstår ni... hälften. Har nog aldrig blivit glad över att få en elräkning förut! Visst vi har längre till jobbet och alltså dyrare resekostnader, och huset värms till största delen med vedspisen i köket. De enda element vi har sitter i badrummet.
Vi tänker oss för innan vi tar bilen. Ser till att handla innan vi åker hem efter jobbet. Planerar bättre!

Men sovrummet då? Maken och jag har det rummet! På övervåningen finns ett öppet allrum där dem minsta pojkarna sover som vi spärrat av med en stor garderob. och innanför där fnns en liten dörr. Den leder in till äldsta sonens rum, ni vet en sån krypvind fast större tex så är det ståhöjd i halva rummet. Han har länge drömt om ett Harry Potter rum under en trapp. Detta är nästan samma sak och han stortrivs.

 Där bakom dörren finns Hary Potter rummet

Kartongerna står lite överallt och bristen på förvaring har skapat lite kaos. Men det spelar ingen roll just nu. För snart är det vår och sen kommer sommaren och då ska vi odla rödbetor och bygga hönshus! Förvaringen löser sig med tiden och med några loppisbesök.

Var rädd om er
Eder FruW!

Lin VS wettex

För några år sedan köpte jag min första disktrasa i lin, lite skeptisk va jag. Jo jag visste att lin har en fantastisk uppsugningsförmåga, slitstarkt och är komposterbart. Men är man uppväxt i wettextrasans era så tänker man lätt - fungerar detta verkligen! Och det gör det verkligen. Den torkar upp fort och sen är det bara att tvätta när den inte känns fräsch. Jag tvättar på 60 grader, bra kan vara att ha 2-3 stycken så man inte står utan när den ligger i tvättkorgen.

Men linet är fantastiskt. Jag har nött ut några stycken genom åren och sen slängt på komposten. Känns som cirkeln sluts där, något som jorden gett mig möjlighet att använda kan jag sedan ge tillbaka för att odla på nytt.

Lite så vill jag tänka när det gäller det mesta jag använder mig av, hur kan jag ge tillbaka så att kretsloppet sluts!!

Sen är det vansinnigt mycket snyggare med en stickad/virkad disktrasa i lin än en från wettex.

Sköt om er därute
Eder FruW!