1 vecka kvar!

Om en vecka är det kvällen före dopparedagen. Ikväll har det snöat stora vita flingor här, hoppas dem får ligga kvar. Lite vitt till julen vill jag ha.

Satt uppe sent igår kväll och jobbade med en till pumlekrans. Med den vill jag önska er alla en god fjärde adventshelg!

Eder Fru W!

Julekrans!

Förra året fick vår dörrkrans gå till dem sälla jaktmarkerna. Den hade varit med i många år och började sakta men säkert falla i bitar. Så i år behövde vi en ny! Eftersom vår dörr är så knepigt röd så funkar inte allt mot den. Men detta är jag mycket nöjd med!


Voila!

Är det någon som skulle vilja beställa en liknande, hör av er till ewhe@live.se

En exakt kopia går ju inte att göra. Men det går alltid att diskutera färgval och jag gör dem efter ett återbruks-tänk. 

Eder Fru W!

Tvåändar och julförberedelser!

Det har varit några veckor av sjukdomar här i Frugården. Vilket gjort att energin har fattat oss. Men nu börjar vi komma upp på banan igen. Igår kväll slog Mr Wheeler och jag in dem julklappar vi hittills har köpt. Vi satsar på loppisar i år, vilket är mycket roligare har jag konstaterat. Det blir även en stor julklapp som blir till hela familjen.  Men det har med andra ord sprungits lite mer än vanligt på olika loppisar för att hitta roliga och personliga julklappar. Eftersom jag inte kan visa klapparna här så visar jag lite andra fynd som gjorts.

 Denna söta tomte sitter och kikar på oss när vi lagar mat, ibland känns det lite som att han fnissar åt oss. Han är varmt välkommen i mitt hem. Kryddburken bredvid köptes samtidigt, sådana har min mormor, jag skulle vilja ha några stycken i olika höjder. Men framförallt ser jag en bukett vitsippor i den till våren. 

 En riktigt fin bonad som jag funderar på om den ska få bli en kudde till kökssoffan. Medan jag funderar så får den hänga på köksväggen.

.

 En ny julduk och en hög med kokböcker och tidningar, nu när lusten till att baka sakta kommit tillbaka så planeras det och skrivs listor. Sen väljs godbitarna ut. Ingen idé att baka för mycket.

 Fåglarna är riktigt tjusiga!

 Sen har jag varit på en två dagars workshop med Karin Kahnlund. Vi har tvåändsstickat tills fingrarna strejkat. Det är så fantastiskt roligt! Jag koncentrerade mig på provlappar i skolan. Men fick sån lust att sticka vantar när jag kom hem att jag genast satte igång. Trots att händerna inte alls ville. Mellan-sonen V älskar svart, jag skissade upp ett mönster men valde att göra en vit botten. En svart botten hade känts så tung till ett 5-årigt barn. Blir vantarna klara i tid får han dem i julklapp. Men ni får inte berätta det för honom!

Ha en fantastisk tredje advent!
Eder Fru W!

Sånt som gör mig lycklig!

Jag besökte en av våra lokala loppisar och gjorde följande fynd, hela 3 kr betalade jag för dem.

Så otroligt fina och använda. Till skillnad från många andra som samlar på böcker, så vill jag ha namnet på den som ägt boken, jag vill se att sidorna är tummade och att det spillts på dem. Det ger boken ett liv och en själ! 

Väl hemma bläddrar jag igenom häftena och se vad som så fint låg däri!

Utklipp är dem finaste skatterna, för mig är det som att vakna på julaftons morgon och få det vackraste paketet. 

 Sakta veckla upp och kika, vad är det som personen i fråga tyckte va så viktigt att dem rev ut en sida ur tidningen.

 Tadaa!

 Varsegod! Här får ni del av receptet.

Men så fick jag en idé, bilderna är alldeles för vackra för att stå i en hylla och inte synas.

Den fina duken är också ett loppis fynd, 15 kr tror jag att jag betalade.  Färgerna är så fina, inte så skrikiga som dagens julfärger gärna är.

Eder Fru W!

Skarp i det oskarpa!

En mulen vintrig tisdag pågår det provstickningar och matematiska uträkningar vid mitt köksbord. Det är nu grunden läggs för det som komma skall. Det gäller att hålla tungan rätt i mun!

Eder Fru W!

The Help!

Såg en fantastiskt bra film igår kväll, "The Help". Amerikanska södern på 1960 talet, mycket tänkvärda frågor som tas upp. Se den! Sen tycker jag att den är fin ur ett rent estetiskt perspektiv.

Eder Fru W!

Safari!

Safari betyder resa på swahili. För mig var det helt fantastisk upplevelse att få stå i jeepen och få se dessa enorma djur. Jag skriver inte så mycket mer utan ni får helt enkelt kika på bilderna.

Först hade vi en bussresa i 5 timmar till Iringa. Där blev vi hämtade av James vår guide och Enok vår chaufför. Sen var det ytterligare 2 timmar i jeepen, innan vi kom fram till lodgen. Vägen var inte direkt asfalterad heller. 

Klicka på bilderna för att förstora.





Eder Fru W!